Gastronomiska Biskaya
från Porto till Santiago de Compostela med SvD accent
Myter i gastronomins Biskaya
Biskaya – bukten som var sjöfararnas skräck, omgiven av myter och belägen vid världens ände, är idag grogrunden för Spaniens absolut mest smakrika kök, såsom ett ymnighetshorn vid Atlantkusten som fullkomligt överöser oss med specialiteter från land och hav av högsta kvalitet. Följ med för gastronomi, historia och kameliapalats utanför allfarvägarna.
Vi gör en livsnjutarresa till Galicien. Kamelior i full blomning, palats, hav och djupa dalar med gamla kloster och fina bodegor. Upplev Spaniens nordvästra mytomspunna hörn med pilgrimsleden, underbar mat och vänlig atmosfär. Resan sker i den milda vårens tid för att njuta av livet vid havet, se Finisterre – platsen där vår värld slutade, som vi såg den innan Amerikas upptäckt. Med läckerheter till bords, keltisk historia och magnifik arkitektur i stad och by reser vi från Porto och norra Portugals vackra byar mot Galicien vid Biskayabuktens oberäkneliga vågor. Skönheten i kameliornas stad Pontevedra, Betanzos med sitt moderna museum och pilgrimsstaden Santiago de Compostela är andra höjdpunkter på en resa utanför de vanliga vägarna. Här blomstrar såväl kulturlivet som de speciella särarterna i regionen och man är mycket stolt över sitt historiska arv. Den sköna kamelian fördes med portugisiska sjömän från Östern till den gröna västkusten i Spanien och pilgrimsregionen Galicien. Här finns mer än 8.000 varianter av kamelia i Galiciens historiska palatsträdgårdar. En resa hit ger dig en unik djupdykning i en av Spaniens minst besökta regioner – en vacker, frodig och romantisk region som under slutet av februari till mars månad bjuder på kaskader av färg bakom skyddande murar.
Vårt trevliga boende är dels på fyrstjärniga historiska hotell, de s k paradorerna i Pontevedra och Santo Estevo utanför Ourense samt på ett mellanklasshotell i Santiago de Compostela med bra läge nära den historiska stadskärnan. Vår kunnige ciceron är svensk-spanske sommelieren Hans Eguinoa som lever i regionen sedan trettio år.
Ciceron
Hans Eguinoa
Program
När vi ankommer Porto är det mitt på dagen så vi passar på att inta en trevlig portugisisk lunch innan vi reser över gränsen mot Galicien och det gröna Spanien. Efter ca två timmars resa når vi Pontevedra, Galiciens huvudstad och här är kamelian allestädes närvarande, i botaniska trädgårdar, torg och vid hotell.
Vi installerar oss på vårt hotell Paradoren i staden och strosar sedan i den gamla staden, som fick sina stadspapper av kung Ferdinand II år 1169.
Pontevedra låg längs en romersk väg och dess namn under den tiden var Ad duos Pontes. Stadens stora betydelse som fiske och sjöfararcentrum minskade under 1500-talet då Santiago de Compostela fick allt större inflytande och när flodens utflöde slammade igen var stadens öde beseglat. Under promenaden tar vi oss också in på stadens museum. På Museo de Pontevedra koncentrerar vi oss på salarna med konst och den förhistoriska keltiska delen. Här finns en betydande samling spansk 1800 och 1900-konst med verk av Sorolla, Ramón Casas, Dalí, Antonio Saura, Juana Francés m fl samt samtida galicisk konst.
Galicierna själva menar att de är av keltiskt ursprung, har ett eget språk – gallego, och under medeltiden var regionen ett självständigt kungarike.
Härifrån avseglade den spanska armadan 1588 för att invadera England. Året därpå slogs armadan helt i spillror av både sir Francis Drakes flotta och en olycklig felnavigation. Regionen har genom historien varit isolerad från resterande Spanien med en mycket speciell musiktradition. Eftersom regionen genom tiderna varit en fattig jordbruks- och fiskebaserad ekonomi, utvandrade många galicier till dagens Argentina och Buenos Aires omnämns skämtsamt som Galiciens största stad. General Franco kom från Galicien och talade gallego men införde trots det förbud att tala språket och andra regionstypiska särdrag för att sudda ut Spaniens regionala skillnader.
Dagen avslutas med en gemensam middag med havets läckerheter.
Regionen Galicien stammar ur sten och hav, ett land av sjömän, upptäckare och stenbrytare. Här är inte bara katedraler och kloster byggda av sten utan även de vackra spannmålsmagasinen ”hórreos” på fötter, tusentals heliga vägkors och de charmerande små herrehusen ”pazos” med eleganta stenmurar och kameliaträdgårdar där feodala herrar styrde. Stenbelagda gator och bodegor är en del av charmen. Combarro är en av de många spanska byar och städer som utnämnts till landets vackraste och är känd för sina många hórreos mot havet.
Vår lunch serveras på en bodega som är känd för sina viner. I svidande himmelsblått reser sig ett neoklassiskt vinslott med såväl flirtar till det franska som till det indiska som en hommage till regionens handel med den Nya och Gamla världen. Vi är nära den lilla byn Cambados som även kallas Albariñovinets huvudstad – det karaktärsstarka vita vinet som så många älskar.
Här ligger Pazo Quinteira da Cruz, ett herrehus i nyklassiscism från 1790, omgiven av en omskriven samling kamelior med 5.000 träd av 72 arter. Men även sexhundra arter träd och buskar från fem kontinenter. Åren 1975 – 1980 restaurerades den gamla trädgården till sin forna prakt med labyrint och kameliahäck, omgiven av vinodlingar samt tebuskar, som ju är en form av kamelia. Kamelian har genom årtusenden älskats av poeter som drömskt deklamerar om kamelior skira som spets, lättjefullt simmande ankor i dammarna och oklanderligt glatt röda kamelior som hänger på grenarna.
Måhända är det för att den färgstarka blomman är det första som inleder våren. De historiska stengårdarna kombinerar verkligen det praktiska med det vackra i engelsk-fransk trädgårdsstil. En harmoni mellan fritt växande träd och formklippta buskar, som ser ut som om de vore omsorgsfullt insvepta i cellofanliknande dimma vilket är så typiskt i denna region. När Moder Natur tog över spred sig kameliorna vilt utanför trädgårdens strikta ramar och bildade små skogar precis som i hemlandet Japan. Omgivna av mumlande vattenfall och rasslande löv, återuppstår kameliornas blomstring varje vinter.
Vi återvänder till Pontevedra för en middag på egen hand.
Vi checkar ut från vår parador på väg till nästa. Idag kommer vi att röra oss i en grön och vilsam värld med små floder nedmejslade i femhundra meter djupa kanjoner. Hit flydde kyrkans män undan buset och vimlet i kuststäderna för att viga sitt liv åt Gud och den långsamma konsten att göra vin.
När vi rest ungefär en timme från kusten når vi Ribeira Sacra i ett magiskt landskap av grönklädda höga berg och vindlande floder.
Här odlades vin på små, brant belägna sluttningar närmast heroiskt skötta. Arvet från romarnas legendariska vin Amandi, som av dem kallades floden Sils guld. Århundraden senare odlade benediktinermunkar detta vin som serverades enkom för påvarna. Vi besöker regionens stora stad Ourense samt äter lunch i Parada de Sil. Det historiska klostret Santa Cristina i romansk stil och den magnifika vyn från Mirador de Madrid följer under eftermiddagen. De trånga passagerna som är typiska för de två floderna i landskapet skapar möjligheter för vattenkraft och man har även byggt fyra stora vattenreservoarer, de så kallade galiciska inlandshaven.
På dess sydsidor skapas mikroklimat för medelhavsek och här frodas vinodlingar på terrasserade sluttningar. Vi gör en båttur på floden Sil samt provar vin på Adega Vella.
Sist på eftermiddagen ankommer vi vårt fyrstjärniga boende i forna munkceller på Parador Santo Estevo där vi installerar oss samt äter en god middag.
Vi färdas från natursköna Ribeira Sacra genom skogar, förbi floder och det galiciska inlandets många små städer och byar. I regionen görs många av de fina ostar som landskapet är så känt för. Den mesta av osten görs på komjölk till skillnad från Söderns get och fårostar. Under vår ca två timmar långa resa väntar ett besök på en farm som tillverkar några av regionens goda ostar. När vi närmar oss Santiago skall vi få en första vy över staden på pilgrimers vis.
När pilgrimerna kommer upp på höjden vid Monte de Gozo skådar de ut över nejden och ser de glimmande tornen på katedralen. Slutpunkten på deras pilgrimsfärd som i många fall startade redan på den franska sidan av Pyrenéerna, minst en månad tidigare. När vi kommer fram till vårt mellanklasshotell Gelmirez deponerar vi väskorna i deras bagagerum för att snabbt komma ut på upptäcktsfärder till fots. Gemensam lunch under dagen.
Vi ägnar eftermiddagen åt att strosa runt i Santiago de Compostela, världsarvet som kröns av den väldiga romanska katedralen, som började byggas 1075 för att kunna stå emot arabernas härjningar och ta emot de många pilgrimerna. Den 25 juli 813 deklarerade biskop Teodomiro av Iria att man hade upptäckt aposteln Jakobs grav. Aposteln blev martyr när han halshöggs av Herodes Agrippa runt år 44, och en basilika byggdes ovan graven och pilgrimsrutter från hela Europa etablerades. Bland stadens många fina historiska stenhus, ligger vackra torg, en fin marknad och trevliga butiker. Det Galiciska centret för nutida konst är även det ett uppskattat besök.
Dagens imponerande byggnadsverk har även delar från renässans, fasaden från 1750 i barock och nyklassisicm, medan det tillhörande klostret är i gotisk stil. Överallt ser du pilgrimsmusslans skal – den som visar pilgrimen vägen mot Santiago men även till de sovplatser som erbjuds pilgrimen. Kamelians viktiga ställning syns inte bara i dess framträdande roll i många trädgårdar utan även på det faktum att blomman karvas in på pilgrimsstavarna.
Kvällen är till eget förfogande.
Idag möter vi verkligen det vilda och det gröna Spanien. Galicien är full av många små byar med stor betydelse för pilgrimerna och i många av dessa historiska stenbyar känns det som om tiden stått stilla. Längs Camino de Finisterre ligger ledens första stopp från Santiago i legendomsusade Ponte Maceida. Idag omnämns den bland Spaniens vackraste byar. När du står vid 1200-tals bron A Ponte Vella, som spänner över floden Tambre samt strosar bland de regionstypiska spannmålsmagasinen i sten, kvarnar och kullerstensgator, förstår du verkligen varför.
Färre än hundra personer bor i byn med romerska anor, som uppfördes som stopp längs vägarna från inlandet ut mot havet. Vid floden ligger Pazo de Baladrón som byggdes i mitten av 1900-talet som en fin sammanflätning av gamla tiders stenarkitektur och moderna tiders. Byns kullerstensgator kantas av traditionella stenhus i ljus sten med balkonger, duvslag i sten och horréos, som traditionellt fylldes med olika spannmål för lagring.
Härifrån tar vi oss längs Costa del Morte mot Europas allra västligaste hör – på andra sidan ligger Amerika. De gamla romarna menade att detta var världens ände, Finis Terrae. Här går solen ned i havet som ett gigantiskt fräsande eldklot och genom alla tider har besökare lockats hit av Dödens kusts spektakel, där du ömsom skådar de vilda vågorna som slår mot steniga stränder och skepp som går i kvav, ömsom tjusas av de skyddade bukternas paradisiska stränder och de makalösa solnedgångarna. Den romerska historikern Lucius Florus berättade om romerska soldater som darrade av vördnad och skräck när solen sänkte sin skiva ned i havet.
För många pilgrimer slutar inte färden i Santiago de Compostela utan först när de når världens ände vid fyrtornet vid Cabo Fisterra. Här låg portarna till livet efter detta och förr brände pilgrimerna sina kläder eller skor här innan de återvände hemåt. Men redan under de gamla feniciernas och kelternas tidevarv var detta ett pilgrimsmål och platsen för Ara Solis, Solens altare, som vördades djupt.
Fyren nås genom en smal vägfrån byn Fisterra. Vi bedövas av den magnifika kustlinjen och vyer över Corcubiónflodens mynning. Europas förmodligen mest besökta fyr från 1853 ligger 138 meter över havet och varnar sjömän för den farliga kusten från 65 km avstånd.
Mitt emot Cabo Fisterra tumlar vattenfallet Ézaro ned från bergssidorna 80 meter rakt ned i havet. Det är ett av väldigt få europeiska vattenfall som faller rakt ned i havet och är en mäktig syn. Trots att här finns flera hydroelektriska kraftverk är fallens väg mot havet ändå en stämningsfull och vild bild av Biskaya. Vi njuter av krafterna mot havet där floden Xallas kastar sig ut. Gemensam lunch under dagen.
Bildsköna konstnärstaden Muros är en charmerande, medeltida stad med gamla fisketraditioner. Kuststräckan mellan Muros och Fisterra är dramatisk – ovan strändernas vidsträckta sanddyner reser sig de höga och mytiska topparna Monte Pindo i rosaskimrande granit. Här låg kelternas Olympen. Vi stannar till för att sträcka på benen och finna något att dricka bland de vackra stenlagda småvägarna, ”cruceiros” med arkader som vindlar sig från kyrkor och torg. Vi har tid att strosa längs pittoreska gatorna och njuta av något att dricka på ett av de lokala kaféerna. Återkomst till Santiago de Compostela för en fri kväll.
Idag startar vi med ytterligare en av Spaniens vackraste byar när vi reser till Betanzos vid floden Roas Atlas i regionen A Coruña. Här finner vi ett av Galiciens bäst bevarade historiska stadskärnor där de äldre delarna av staden med rester av de medeltida murarna ligger nära flodmynningen och husen har inglasade vita balkonger.
Längs Rua da Cerca ligger flera hus i gotisk arkitektur på rad och de vindlande, smala gatorna meandrar upp längs sluttningarna.
Här ligger även ett väldigt fint litet konstmuseum som vi skall besöka, Museo de la Estampa Contemporanea, med verk av Pablo Picasso, Salvador Dali samt Joan Miro, bland flera. Gemensam lunch innan vi reser tillbaka mot Santiago de Compostela för en god avskedsmiddag.
Vi har förmiddagen på egen hand, äter en gemensam lunch och far sedan mot flygplatsen i Porto för resan hem via Tyskland
Bilder
